2014 01 23 
Min kära sambo kom ihåg att jag några veckor tidigare nämt att jag ville åka och titta på den här utställningen. Kruxet var väl att Edsbyn ligger lite "avsides". Hon kom med förslaget att eftersom jag var ledig den 23:e och inget annat var inplanerat så åker vi dit. Sagt och gjort vi åkte efter jobbet på onsdagen och kom fram till Edsbyn vid halvnio. Vi checkade in på ett vandrarhem och tänkte sedan äta en bit mat. I Edsbyn upptäckte vi att inga matställen är öppna efter nio en vardagkväll! Det blev "korvmiddag" på Statoil. På torsdagsförmiddagen fikade vi, eller snarare åt frukost, på ett trevligt fik i väntan på att museet skulle öppna. 
Edsbyns museum låg lite undanskymt men vi hittade dit. Lidmans favoritspö med tillhörande rulle var det första jag tittade på. Jag konstaterade glatt att jag har en likadan rulle i min ägo. Jag fick den av morfar i början på 80-talet. 
Massor av fina bilder, han var duktig fotograf den där Lidman förutom att han skrev intressanta fiskeberättelser. 
Den här bilden fick mig att tänka på Hans Lidmans bok "Det nappar i Svartån". Den gavs ut i mitten på 40-talet. En underbar beskrivning av ett öringvatten, av en kaliber som inte längre finns p.g.a. vattenkraftutbyggnad. Han skriver själv: "Den tid är snart förbi, då tre- och fyrakilosöringen var en realitet i våra vatten - inte bara i Svartån. Han trängs undan år från år, han är snart en overklighet, vars förekomst våra yngre fiskarbröderr knappt vill tro på". 
Mia bläddrar koncentrerat i ett av de album med bilder som fanns. 
Den här affischen i 50x70 blev jag svårt förälskad i så jag har skaffat ett ex att ha vid skrivbordet på mitt kontor. Tillbaka till toppen |
