Långfjället
Leif badar i "Badsjön" mellan Lövåsgården och Lillvätteshågna!
Att gå upp till Sylen längs Salsfjället och förbi Sjöhögda på norska sidan och sedan ta båten M/S Sylöra över Grövelsjön tillbaka är trevligt. Att ta båten upp och sedan gå tillbaka fungerar också. Jag tänkte slå ett slag för att gå den svenska sidan tillbaka till Grövelsjön.
Från Sylen går en stig mot "Hävlingstugan". Över den lilla ån Röa och sedan håller du höger där stigen delar sig och fortsätter vidare upp mot Långfjället och Grötvallssjön. Där viker du av mot söder och följer platån på Långfjället tillbaka via Jakobshöjden. (Det går en liten stig från Grötvallsjön som rundar Jakobshöjden och leder ner till Fjällstationen om man inte vill gå "ospårat").
Det går också bra att "gena" över Jakobshöjden när man når fram dit och sedan snedda ner via någon av alla stigar som leder ned till sjön och Sjöstugan där båten lägger till.
(Glöm inte att ringa och beställa plats på båten. Vissa turer är fullbokade och då får man vackert vänta på en extratur eller nästa tur enl. tidtabell).
Städjan/Nipfjället
En tur där man med fördel kan ta med sig barnen har jag förslag på här:
Turen är ca 3,5 km om man väljer den korta varianten eller ca 8-10 km om man väljer någon av de längre.
Ta bilen upp till den övre Nipfjällsparkeringen där vägen slutar. Du har då passerat Nipstugan, (raststuga), och Trollvägen, (stanna vid skylten och frikoppla, bilen kommer inte rulla åt det håll ni tror den ska göra). När du parkerat bilen på parkeringen där vägen slutar kan man naturligtvis bestiga Lillnipen som är höjden rakt norrut, men jag har en annan idé.
Följ stigen åt höger d.v.s. söderut mot Städjan. Stigen följer sluttningen söderut så man håller höjden bra och får på köpet fin utsikt mot Fjätervålen och Härjedalsfjällen. Efter ca 1 km så svänger stigen lite smått upp mot höger och upp på fjällplatån. Du kommer nu snart fram till en serie höjder som ser ut som "gravhögar". Här kan man med fördel rasta och plocka fram matsäck. Barnen kan göra "toppbestigningar" på kullarna.
Du kan sedan välja på att fortsätta mot Städjan som du nu ser tydligt i söder, eller att gå tillbaka till parkeringen. Om du väljer tillbaka så kan du med fördel hålla dig till vänster om stigen du kom och följa fjällheden tillbaka, den är mycket jämn och fin att gå på. Man får se till att hålla höger så att man kommer tillbaka till parkeringen och inte onödigt långt ned på vägen.
Om du skulle hålla alldeles för långt till vänster vilket är lätt gjort eftersom det lutar åt det hållet så är ingen skada skedd. Du hamnar antingen på den kryssmarkerade leden som går mellan Nipfjällsvägen och Städjan eller lite för långt ned på vägen i förhållande till parkeringen där bilen står. Det blir då en ganska trist uppförsvandring för barnen sista biten.
Om du inte går tillbaka direkt från "kullarna" så är det naturligt att forsätta de ca 2,5 kilometrarna till Städjan och bestiga den. Själva toppbestigningen gör man via den sydvästra sluttningen. Ta sedan samma väg tillbaka till "kullarna" och följ sedan fjällheden tillbaka som beskrivet ovan. Eller fortsätt direkt ned till Gränjesåsvallen från Städjan om du arrangerat så att någon kan hämta upp dig.
När du är vid den övre Nipfjällsparkeringen ska du passa på att kolla om det ligger snö kvar i sänkorna runt omkring, det gör det vissa år långt in på sommaren. Att kasta snöboll i juli är inte helt fel!
Vedungsfjällen
Få andra stigar i det här området eller ens någon är så väldokumenterad som stigen mellan Storhärjåvallen, Lövhögen och Storfjäten på gränsen mellan Dalarna och Härjedalen.
Stigen som är ca 2,5 mil lång stryker förbi platsen på bilden ovan. Här är en länk till en D-uppsats i Geografi, Sth:s universitet, 2006, av Katarina Bodin:
Historier kring en stig (4 MB)
Fulufjället
En mycket vacker två- eller tredagarstur i Göljådalen, för dig med ganska bra kondis. (Fungerar som dagstur på ca 20 km, om man följer stigarna och gör korta avstickare till själva åfåran). Turbeskrivningen i form av dagboksanteckningar från vandring tillsammans med Leif S. 19-21 juni 2004.
19/6 Lördag
Vi kommer norrifrån via Mörkret och stannar bilen vid Göljåns norra parkering. Packar det sista och rättar till remmar och annat och vandrar sedan iväg mot ån. Det finns ett litet utsiktstorn om man följer vägen rakt fram och vi gick upp i det och tog en första titt. Vi gick tillbaka en liten bit och följde sedan åfåran uppströms. Vi använde här kartan över Göljåns nya lopp, den finns på nationalparkens hemsida. Länk dit nedan.
Vissa bitar är ganska lätta att gå men underlaget är stenigt och man får hela tiden kliva över fallna träd. Dessutom har underlaget inte riktigt "satt sig" så även stora stenar ligger lösa och vickar och far när man kliver på dem. Efter ett tag märkte vi att med full packning blir det ganska tungt att gå. Vi gjorde ett planerat stopp för lunch och ett för fika och där stigen mot Risdalen korsar Göljån gick vi ut till stigen mot Göljåstugan. Vi tog ca 5 timmar på oss att avverka denna första bit på ca 4-5 kilometer "kartvägen". Magnifik, storslagen, häftig naturupplevelse var det i alla fall.
Leif försöker använda en sten som stativ för fotografering.
Stigen upp mot Göljåstugan kändes nästan som en befrielse efter stenlandskapet. Ganska snart bar det iväg uppför och skogen började glesna. Vi kom efter ett tag upp på en mycket vacker fjällhed med Göljådalen nedanför på höger sida. Vi följde stigen upp åt vänster mot Göljåstugan och rakt på en plats där berget mer eller mindre sprängts av vattentrycket under ovädret 1997. Här är det riktigt brant ett par korta partier.
Sedan var det bara ett antal 100 tunga meter upp till raststugan kvar. I stugan intog vi middag: sill och nubbe, grillad kyckling och potatissallad. Tungt att bära men gott. Tältet satte vi upp vid ett litet vattenfall, ca 500 meter söder om raststugan. Vi gjorde en sväng upp på Göljåstöten och tittade på utsikten innan läggdags. Vi hade vid raststugan sällskap av ett Fjällkollo. 32 ungdomar och 6 ledare som slagit upp sina tält. De hade varit ute sedan tisdagen.
20/6 Söndag
Snö mitt i sommaren får man räkna med på fjället ibland.
Vaknade av att något gled eller strök sig mot tältduken. Lyssnade en stund, men hörde inget som jag uppfattade som ovanligt eller oroande. En liten stund senare hörde jag samma ljud igen. Det var Leif som låg och knuffade av snö från tälttaket med foten! Upp med blixtlåset i tältöppningen för en snabb koll utanför. Ett täcke av ca 10 cm vit fin nysnö så långt man såg och det snöade rejält. Vi låg kvar i sovsäckarna en bra bit in på förmiddagen. Efter en sen frukost gick vi till raststugan för att koka kaffe. Sedan tillbaka till tältet och där åt vi ganska snart lunch.
Snöandet fortsatte fram till 1-tiden ungefär. Molnen började spricka upp på eftermiddagen och vädret blev jämförelsevis ganska bra. Vi bestämde oss för att ta en titt på Göljådalens övre del. Vi traskade iväg längs stigen mot Risdalen. Efter ca 1 km vek vi av åt höger mot norr/nno för att ta en titt ned i dalgången från ovan. Det lutade brant nedåt men det var fullt möjligt att med försiktiga steg ta sig ned till dalbotten så det gjorde vi. Här nere var det grönt och fint och sommar igen, i motsats till hur det såg ut uppe på fjället.
Leif på väg ned mot Göljån. På den här höjden låg det forfarande snö.
Vi kom ned strax öster om ett parti med kanske 30 meter höga lodräta väggar. Här var själva dalbotten ganska bred. Vi gick uppströms och efter några hundra meter smalnade ravinen ihop till ca 10 meters bredd. Vi vände här vid ett riktigt vackert litet vattenfall och följde sedan ån nedströms ca 1 km. Vilt och vackert, urspolat, med enstaka träd och träddungar som stod kvar som om ingenting hänt. Regnovädret 97 hade verkligen möblerat om här. Vi vek av till höger uppför en slänt och gick sedan ganska rakt söderut mot bäcken som rinner förbi raststugan. Vi följde sedan bitvis bäcken på dess västra sida upp mot raststugan igen. Längs bäcken finns det också riktigt spektakulära spår efter ovädret i augusti 97.
Sen middag vid tältet, vi hade varit ute i ca 5 timmar på denna lilla rundtur. Kvällskaffe i raststugan innan läggdags. I morgon skulle det i varje fall bli bättre väder. Vi hade här ganska bra täckning för Telia mobitel så vi skickade iväg godnatt-SMS hem till familjen innan vi somnade.
21/6 Måndag
Vaknar av att regnet smattrar och att vinden ruskar om tältet. Nästan all snö har regnat bort under natten som gått och vädret blir sakta men säkert bättre ju längre tiden går. Vi ligger kvar i våra sovsäckar och halvsover. Vid 11-tiden vågar sig Leif ut för att koka kaffevatten.
Vi äter en snabb frukost och dricker varsin pulvercappucino. Bestämmer oss för att packa ihop tält och utrustning och följa stigen tillbaka till norra parkeringen. Nu har solen brutit igenom molntäcket och värmer ganska gott. Vi går vi på östra sidan om bäcken, samma sida som vi tältat, och håller höjden någorlunda ned mot stigen. Här kommer vi rakt på den branta passagen, (som kan vara lite otäck om man har anlag för höjdskräck). Just den här branta biten går nog att undvika om man går högre upp men jag har inte kollat det exakt hur det ser ut.
Nu knallar vi iväg österut över den mjuka fjällheden, med utsikt mot Städjan/Nipfjället i norr. Det börjar luta kraftigare nedåt i etapper genom tätnande skog och enstaka lite öppnare partier ned till granskogen. Vi följer den delvis spångade och med orange märkta stigen tillbaka till bilen och den norra parkeringen. Lämpligt avslut på turen kan vara ett besök vid Naturum och Njupeskärserveringen. Ett glas öl eller mjölk och en hamburgertallrik sitter aldrig fel!
Avslutningsvis några ord på vägen:
- Marken i åfåran har inte satt sig riktigt ännu och även stora stenar ligger lösa.
- Risken för fallande träd och rasande stenar bör man ha i åtanke hela tiden.
- Undvik i möjligaste mån att trampa på kullfallna träd.
- Stenar och spänger är hala om de är blöta.
- Ta med allt ert skräp hem, (ta med en påse hemifrån till skräpet), stoppa ned använda tändstickor i marken o.s.v. så får nästa besökare en chans att uppleva området som riktig vildmark.
Länk till sida om nationalparken.
Regnkatastrofen på Fulufjället 30-31 augusti 1997, pdf.
Fler vandringstips i min bok "Norra Dalarna vandringsturer och utflykter".
Jag bjuder på en av turerna i boken här>>
Jonas Gardsiö jonas@gardsio.se
Tillbaka till toppen
